Semlans dag – en tradition som aldrig blir gammal

Doften av kardemumma ligger tung i luften. Konditoriernas fönster fulla av fluffiga bullar fyllda till brädden med len mandelmassa och generöst vispad grädde. Köerna ringlar sig långa och överallt syns människor med ett förväntansfullt leende och en semla i handen. Fettisdagen är här, dagen då Sverige går bananas över en bulle.

Men varför denna hysteri? Varför samlas vi varje år, utan att tveka, kring denna gräddiga skapelse?

Från fastlagsbulle till semmel-hysteri

Fettisdagen markerar början på fastlagen, en kristen tradition där man förr i tiden laddade upp med rejäl mat innan den fyrtio dagar långa fastan inför påsk drog igång. Ordet “fettisdag” kommer från “fet” och “tisdag”, en dag att frossa innan man fick skärpa sig. På 1700-talet började svenskarna äta vetebullar med mandelmassa och varm mjölk, den så kallade hetväggen, men det var först på 1900-talet som semlan i sin moderna form tog över helt.

Idag är det få som fastar, men traditionen att fira fettisdagen genom att äta semlor har överlevt – och inte bara överlevt, utan fullständigt exploderat.

En semla, tusen varianter

Den klassiska semlan består av en vetebulle smaksatt med kardemumma, fylld med mandelmassa och toppad med vispad grädde och ett litet lock pudrat med florsocker. Men i takt med att semmeltrenden vuxit har konditorier och bagerier runt om i landet skapat nya, innovativa varianter. Här är några av de mest populära:

Chokladsemla – vetebullen byts ut mot en choklad bulle och fyllningen kan vara en chokladmandelmassa eller till och med nutella.
Wienersemla – en frasig croissant fylld med mandelmassa och grädde istället för en vetebulle.
Semmelwrap – en platt vetebulle som rullas ihop med fyllningen och är perfekt för den som vill äta en semla utan kladd.
Prinsessemla – en korsning mellan prinsesstårta och semla där grön marsipan ersätter locket.
Vaniljsemla – mandelmassan ersätts med vaniljkräm för den som föredrar en mildare smak.
Saffranssemla – populär under julen där saffran ger bullen en vacker gul färg och en kryddig smak.
Vegansemla – mjölk och äggfri, ofta med havre- eller sojagrädde och en vegansk mandelmassa.
Lakritssemla – en mer ovanlig variant där mandelmassan blandas med lakrits och grädden kan få en touch av salt.

En semla, men tusen varianter. Personligen föredrar jag den klassiska semlan, en simpel bulle med mandelmassa och grädde med lite florsocker på toppen, vilket även går hem hos resten här hemma, men framförallt den busiga lillebrorsan på tre år!

En bulle som förenar

Oavsett hur man föredrar sin semla så finns det något unikt med fettisdagen. Det är en dag då vi stannar upp mitt i vardagen för att njuta. Då vi samlas på fik, på kontor och i hem för att tillsammans ta en tugga av en tradition som sträcker sig långt bak i tiden.

Så när du sätter tänderna i årets första semla, tänk då på att du inte bara äter en bulle. Du tar del av ett kulturarv, en gemenskap och en svensk kärlekshistoria som aldrig tycks ta slut.

Frågan är bara: Hur många semlor hinner du med i år? Pssst… tips från coachen, vänd det florsockerpudrade locket upp och ner och ät din semla utan allt kladd!

/Maya Amerstjärna