Kv Axet – kulturmiljöinventering

Som många redan vet, så finns det en så kallad kulturmiljöinventering som görs i byn. Bybor som ideellt ställer upp med tid och hjälper stadsbyggnadskontoret med kunskap om byns hus och platser. Det är faktiskt första gången i Sverige, där man på detta sätt tar hjälp av bybor, så att vi själva kan vara med och bestämma vilka byggnader och platser som Vi tycker man ska vara extra rädda om vid utveckling av Veberöd.

Så håll till godo! – Den första byggnaden i en liten serie av reportage om våra spännande byggnader i byn!

Kv. Axet.

Axet 1.

Adress: Södra Järnvägsgatan 3.

Byggår: 1979, delar från sekelskiftet 1900.

Arkitekt/byggherre: Byggland.

Beskrivning:

Axet 1 hör till ett av de första områdena som exploaterades i samband med järnvägens anläggande i Veberöd. Hushållssällskapets karta från 1912 visar färgmarkeringen att fastigheten rymt en verksamhet och det är funktionen även idag. Flygfoton från 1940 och framåt visar hur bebyggelsen successivt växt och byggts till. Vid en jämförelse mellan kartan från 1912, flygfotot från 1940 och dagens situation, kan vi se att huvudbyggnaden med butikslokal ligger på ursprunglig plats. Dock i minskande storlek från 1912 till 1940. På 1970-talet fick byggnaderna den utformning de har idag då det sista tillägget gjordes. En silo i byggnadens västra del syns på flygbilderna från 1940 fram till 1978, på kommande bild, från 1998, är silon borta. Mellan 1965 och 75 byggs lokalerna till österut, liksom fram till 1998 då den nuvarande utformningen skapas.

Tidigare har Lantmannaföreningen haft magasin i lokalerna, främst för spannmål och trä. Byggland har också huserat i lokalerna och idag är det XL-bygg och Köksland som har försäljning och lager i de samma. Funktionen har alltså inte förändrats speciellt mycket utan det är främst namnet på verksamheterna som ändrats. På fastigheten står det tre byggnadskroppar med flera funktioner inom dessa så som lager, kontor och butik. Lantmannaföreningens gräns gick från stationen till där Mejerigatan mynnar ut. Spannmål och trä ägde andra halvan av tomten.

Byggnad 1.

Verksamhetsbyggnaden från 1979, som innefattar såväl kontor som lager och butik, står på en gjuten betonggrund utan synlig sockel. Pelar-balkkonstruktionen är täckt med korrugerad vit- eller blåmålad plåt och rött Veberödstegel i löpförband. Taket på butiksdelen är ett motfallstak täckt med tjärpapp och har dessutom ett skärmtak över fönsterbandet för skyltningen av varorna. Kontorsdelen och lagerdelen har sadeltak som också är täckt med tjärpapp. En hög och smal plåtinklädd skorsten från någon form av panna eller maskin finns bevarad. Fönstertyperna varierar mellan en- och tvåluftsfönster, trä och aluminium och i kulören mellan brun och obehandlad. Fönsterbanden och fönstertyper följer funktionen inuti byggnaderna i enlighet med funktionalistiska ideal. Det gör även entréer och dörrar samt varierar i färg och material på samma sätt som fönstren. Det fanns en kvarn på tomten förr. Det fanns även en lastbrygga där man kunde köra fram tåget och lasta på exempelvis hästar.

Byggnad 3.

vag vag2

Den tredje byggnaden är det gamla våghuset inne på gårdsplanen, troligtvis från 1910-talet. Den står i dag tom och hotas av förfall. Stenläggningen och vågplattan finns bevarad utanför byggnaden som är uppförd på en putsad natursstens- och tegelstens sockel. Fasaderna är av rött Veberödstegel i munkförband med en stickbåge ovan en av de tre öppningarna. Sadeltaket är klätt med röda, enkupiga tegelpannor, även de från Veberödsbruket. En murad skorsten med gjuten krona från en icke bevarad vedkamin är placerad mot nock. Fönsterkarmar med fasta spröjsar är av järn och den tidigare vitmålade trädörren med speglar finns bevarad avhängd inne i byggnaden. Insidan är slätputsad med klinkergolv.

Gårdsplanen är i dag anpassad till verksamheten och ytterligare markarbeten har gjorts i och med detta. Av den gamla rälsen finns väldigt lite synlig och då utanför hägnaden. Fastigheten är inhägnad av ett högt nätstaket med taggtråd i det översta skiktet. Vissa spår av järnvägssträckningen mitt emellan byggnaderna finns kvar, i form av storgatsten och räls främst kring våghuset. Planterade rabatter finns utmed fasaderna och gatan på Södra Järnvägsgatan.

En person berättade att när han gick i skolan så var det pojkar som kopplade en vajer från vågen till ett lok vilket innebar en hel del skada – som pojkarnas föräldrar fick betala!